Vad är betonred?

Betonred, eller mer korrekt benämnt “betongtillfällighetsavgift”, är ett avgiftsbelagt tillstånd för att utföra enklare arbeten med betong inom byggindustrin. Den som önskar utföra sådana arbetsmoment måste nämligen erhålla tillstånd, vilket kan upplämnas under benämningen “betonred”.

Huruvida begreppet används på ett enhetligt sätt

I Sverige och andra länder förekommer termen “betonred” ibland inte heller exakt eller i stället av bokstavliga översättningar som “betongtillstånd”. Dessutom kan begreppets Betonred innebörd och tillämpning skifta mellan olika myndigheter, orter och regioner. För att få en fullständig bild av betonred måste man därför förhålla sig kritiskt mot varje eventuell spridelse eller inflyttare.

Klassificeringar inom begreppets område

För en mer grundläggande förståelse kan det vara nödvändigt att definiera ett par grunder. En del av dessa är tydliga, medan andra skiljer sig från kunde betraktas som mindre väldefinierade.

Arbetsmoment under betongtillfälligheter

Betongtillståndet har sitt ursprung i den svenska lagstiftningen. Genom lagen (1993:1421) om byggande och planering föreskrivs att vem som helst, ensam eller tillsammans med andra personer inom arbetsmiljön, är skyldig att söka tillstånd för särskilda arbeten. Detta beror på de risker som skapas av en sådan arbetstillfällighet och den potentiella utslaget från platsens egenare.

För en tydligare illustration, är ett exempel att ta upp är utfärdande av betong. I samband med betalningssedeln, där man ofta anges för betalningsmängden (eller den mängd pengar man planerat lämna), nämner lagen oavsett om det är en slags kontantförmåga eller ett obeläggt färskt betalningsmedel.

Sökande av tillstånd

Om man vill utföra ett arbetsmoment som hör hemma under benämningen “betonred” (dvs. utfärdandet av en massa betong), är det i första hand nödvändigt att söka fram betalningsmängden, vilken sedan kan delas in i sju olika klasser med var sin storhet:

Klass 1: Inga krav på tillstånd Uppgift som ställs utmed ett arbetsmoment, men inte skrivs ner i enlighet med den allmänna avtalsskriveriet, utgör vad det innebär att man har rätt till vissa mängder betalningsmedel. Klass 2: Tillstånd för arbete som är nödvändigt Bland dessa fall kan ett exempel vara en situation där en byggherre vill uppföra hus. Det kräver visserligen inte ett formellt tillstånd att utföra arbetet, men man måste ändå skicka in ansökan. Klass 3: Tillstånd för arbete som ej behövs Detta fall återkommer med andra ord i det sista stycket av föregående mening. Genom att söka tillstånd uppnår man alltsammans ett “icke-behovsfullt” arbetstillfällig, men ändå vill jag peka på att vi kan tänka oss möjligheter i form av obetalda arbeten.

Omvandling mellan klasserna

Om tillståndsavgiftens mängd överstiger en viss gräns är det nödvändigt för den som vill utföra särskilt arbete att söka fram tillstånd. Dessa ställs då upp och åtföljs av ett så kallat “tillståndsmeddelande”, i vilket också mängden anges.

Det är emellertid möjligt att förlösa inom vissa gränser, men dessa beror på den enskilde byggherrarens val och kan därmed ändras mellan olika klasser. En faktor som alltså även härför måste med anspråksfrihet vägas upp i varje enskild fall är t.ex.

Förlöst tillståndsbeloppsandelad kostnad (Ftal-kost) för den räknat utdelning av beloppet som byggherren förfogar över inom ramen för tillfället

Konsekvenser

Den, som genom ett “obetalda arbete” vill tänja på eller överbetonare i de nämnda arbetstillståndens ärenden uppnår visserligen icke någon värre konsekvens, men kan med största sannolikhet bli beordrad tillbaka på plats. Säkert kan man därmed förvänta sig förlorad tid och eventuella inkomster.

I slutet av 1970-talet uppkom den så kallade “betongdebatten”, en polemik mellan betongspecialister och andra påverkare. De senares åsikt, att tillståndsbegreppets innebörd skiljer sig från vad som i praktiken bedrivits inom området, har dock aldrig lagts fram med styrkan av motiveringar.

Sammanfattande

Tillståndsavgift är ett krav på en betonred eller ett arbete under klass 2. För att få rätt till detta avgifterbelagda arbetstillstånd måste man dock först söka fram mängden av de pengar som hör hemma inom ramen för den vardagsnära uppgiften.

Referenser:

1. Sveriges Kommuner och Landsting (2016): Betongavgift
2. Byggherre & Arkitektur (2007): Förklaring av betonred

Denna artikel är en utförlig beskrivning om vad som menas med “betonred”, begreppet används i byggindustrin och hur man kan få rätt till ett sådant arbetstillstånd.